alexanderlundgren

En väg öppnas. Vid sidan av vägen står träd med hälften av sina löv kvar. Trädens löv är gyllenbruna och ser ut som chips.
Han trampar på den hälften som ligger på marken och knastret får honom att tänka på tankar, tankar som lyfter upp hans vardag, tankar som är så fina eller inte jobbiga (?).
Livet är rätt så fint och underbart ändå, även fast han upplever livet som jobbigt, stressigt och totalt jävla cp. Han har tänkt på det; ta vara på tider som är fina för de är fler igentligen, bara att han hakar upp sig på tider som är mindre fina.
Nu känner han för att "take the long way home" med stora, superstora "tramp". Lista ut det. Livet är underbart då. Copy, paste, save and publish. Högra hjärnhalva, jobba med kreativitet och lägg minnet på hyllan med rubriken:
Underbart.
Du förresten, gör det mer ofta eller mindre sällan!
Du är fin, höst.